Jag är lite av en kamikazepysslare... :D "Friskt vågat, hälften vunnet" är mitt motto och jag kastar mig glatt in i nya projekt med attityden "vad är det värsta som kan hända"? Dock har jag ju förstått att inte alla är som jag, så jag tänkte dela med mig lite av det jag har lärt mig på vägen. ;)
Sedan jag började att sy har jag några gånger fått frågan om vad man ska ha för symaskin, vad rekommenderar jag?
Så jag tänkte börja med att prata lite om symaskiner. Jag hade en gammal Husqvarna 2000 som jag fick med mig hemifrån när jag flyttade. Det var en riktig arbetshäst, stark och rejäl. Min mamma fick den i present av min pappa någon gång i slutet på 70-talet eller början på 80-talet. Varför vet jag inte riktigt, min mamma har nog inte sytt ett stygn på den någonsin..! Men det var väl så på den tiden, en symaskin var helt enkelt något man skulle ha hemma...
Denna maskin lyckades jag sy hela min balklänning på när jag skulle gå ut gymnasiet. Jag, som fick en svag trea (ja, jag fick betyg i siffrorna 1-5, så gammal är jag) i syslöjd i högstadiet och däremellan endast sytt några gardiner, fick för mig att jag skulle sätta mig och sy i satin! Inte helt lätt men det gick faktiskt.
Sedan fick den som sagt följa med mig när jag flyttade hemifrån vid 19 års ålder. Ett tungt åbäke, men den var ju bra att ha. Jag sydde då och då gardiner och kanske något kuddfodral. Raka linjer liksom. När jag flyttade ihop med kärleken hamnade den i källaren, för det fanns inte plats i lägenheten för den, så sällan som den användes. Och så tung som den var så orkade men inte direkt släpa den upp och ner för trapporna till lägenheten... Så den stod där den stod och dammade igen. Bristen på tlc (tender loving care) gjorde den inte gott och när jag väl försökte mig på att sy något så tuggade den sönder det mesta. Och då var det ju inte kul att sy förstås.
Så åren gick... Jag bakade, stickade, virkade och scrapbookade, men sydde gjorde jag inte! Men så började min kompis att sy. Joråsåatteh... Sugen blev man ju. Och vi skulle flytta till hus och där fanns det ju plats för en symaskin... Så jag övertalade mannen att jag behövde en ny symaskin, för när vi flyttar till hus behövs det ju nya gardiner och sånt.
Jag är lite benägen att tycka om Husqvarna lite extra. Jag har ingen direkt anledning, jag bara gör det. Mitt första tips till er om ni är ute efter en ny maskin är att testa olika! Gå till olika butiker, prata med personalen, kolla fördelar och nackdelar och provsy! (Om ni bor i närheten av Norrköping kan jag varmt rekommendera Helena som har Husqvarna tyger och Symaskiner. Hon är supertrevlig!)
Jag fastnade för en Husqvarna Viking Opal 650. Det är en datoriserad maskin med många fina dekorsömmar och finesser och den är den enklaste i Opal-serien. Den har haft lite småproblem, men jag älskar den! Och den gamla trotjänare hamnade på tippen när vi flyttade!
Jag förstår fullt och väl att man inte alltid har råd med värstingmaskinerna. Men det finns lite olika saker man kan kolla efter. Först - kommer den att fylla mina behov? Vad tänker du att du vill göra med din maskin? Ska du fålla gardiner, sy kuddfodral och kanske ett och annat byxben? Ja, det fixar stort sett alla maskiner.
Har du högre krav? Vill du sy lite kläder? Kanske i trikå? Där någonstans börjar man ha lite högre krav på vad maskinen ska klara av. Om du vill sy i trikå är det bra om maskinen har justerbart pressarfotstryck. Det är bra om man kan använda tvillingnål i den. Och det är bra om man kan byta pressarfot smidigt (Opalerna har ett enkelt snäppfäste på sina). En friarm kan vara smidigt för att sy på muddar.
Saker som vägde in för mig personligen var sådant som; är det ett känt märke som jag kan få tag på reservdelar till? Finns det någonstans i närheten där jag kan lämna in den om det blir fel på den? Finns det extra tillbehör (pressarfötter, arbetsbord, spolar osv)?
Det kan vara värt att kolla in vad som finns att få tag i begagnat. Ibland kan man hitta väldigt fina maskiner som har några år på nacken, men som fungerar alldeles utmärkt och de kan vara värda varenda krona!
När jag hade syslöjd någon gång i början på 90-talet så fick jag höra av min lärare att man var tvungen att ha en overlock-maskin för att kunna sy i trikå. Så är det inte! En bra och rejäl hushållsmaskin kommer man långt med. Sedan kan en overlock absolut göra jobbet snabbare och smidigare, men som sagt, det är inget man måste ha när man är nybörjare.
Idag ångrar jag bittert att den gamla maskinen slängdes. Hade jag haft kunskapen om maskiner då som jag har idag hade jag inte gjort mig av med den. Jag hade lämnat in den på service och sett till att den blev omhändertagen som den var värd. Jag hade fortfarande köpt en ny, men den gamla hade definitivt fått vara kvar också, som komplement.
Har ni orkat läsa ända hit så applåderar jag er!
Lite sammanfattning av dagens inlägg:
- Vad har du för behov? Vad ska du använda maskinen till?
- Provsy, testa maskinen. Passar den dig?
- Kolla begagnatmarknaden.
