lördag 2 januari 2016

Första syprojektet


Idag tänkte jag att vi ger oss på ett syprojekt tillsammans!
Vi behöver nya soffkuddar här hemma, så jag tänkte sy några härliga färgsprakande kuddfodral. Det behövs nu när det är så ruggigt och mörkt ute och alla juleljus är nerpackade...
Ja, det här med kuddfodral är ju inte direkt något jätteavancerat, men det känns som ett bra och lagom projekt att värma upp med.
Det du kommer att behöva är:
tyg (2 bitar, fram- och baksida, á ca 50x50cm i vävt tyg)
dragkedja (ca 40-45cm)
tråd (förstås)
 
 
Här finns ju verkligen ALL möjlighet i världen att gå bananas med färger och mönster. Blir det inte bra så är det bara att byta ut fodralen mot något annat tyg. (Jag behärskar mig något för min makes skull...)
Tygerna jag använder här har jag köpt från Cocoa Fabrics på AliExpress, som är en e-marknad (kan man kalla det) i Kina. Det finns så många färgsprakande tyger med härliga mönster att köpa så man blir alldeles kollrig! :D (Tänk på att man kan behöva betala tull och moms om man köper saker från utanför EU.) Vill man inte handla på nätet kan jag även tipsa om stuvlådorna på Ohlssons tyger, jag har gjort riktiga fynd där. Har man tur har de precis fyllt på med fina stuvar från olika designers! Jag brukar nästan alltid hitta något att kära ner mig i... Tyg alltså! :D
Dessa tyger som jag ska använda har en full bredd på 150cm. När man köper tyger med ett visst projekt i åtanke kan det vara bra att tänka på att olika tyger har olika fullbredd. Man får ju helt enkelt inte plats med lika mycket på en meter av ett tyg där fullbredden är 110cm i stället för 140 eller 150cm! Enkel matematik liksom... Jag skulle också rekommendera att köpa några cm extra på längden, de flesta tyger krymper lite när man tvättar och dessutom kan det även bli klippt lite snett när man köper. I de flesta fall lägger affären på ett par cm just för att man ska ha lite mån om det är snedklippt, men det är inte alltid det görs.
Jag brukar tvätta alla mina tyger innan jag syr i dem. Dels för att de kan krympa, vrida sig och färga av sig, tvättar jag då först så slipper jag förhoppningsvis de problemen, men jag tvättar också för att få bort rester av de kemikalier som används vid tillverkningen.

Ok, är ni redo nu då? Kuddfodral!
Tygerna är tvättade och torkade, sax och måttband i högsta hugg, fräscha nålar och matchande trådar i maskinerna..?

Då kör vi!
Mina innerkuddar som ska få nya fodral är ca 50x50cm. Jag vill ha ett fint mönstrat tyg på framsidan och tänker sätta ett lite kraftigare, mera slitstarkt, vävt tyg på baksidan. För att kuddarna verkligen ska fylla ut ordentligt ända ut i hörnen kommer jag att göra fodralen något mindre, ca 48x48cm. Men så vill jag ju ha lite sömsmån också, så jag klipper mina bitar ca 50x50cm, då har jag 1cm sömsmån runtom, och sedan stryker jag bitarna innan jag börjar sy. 
 
Eftersom det är vävda tyger som lätt repar upp sig ska vi börja med att sicksacka eller överkasta kanterna. Detta gör man alltså för att tygerna inte ska börja fransa och repa upp sig.
Välj en sicksacksöm och sy längs kanterna på tygbitarna (ok, jag använde faktiskt overlocken, den är ändå rätt mycket snabbare och jag ska göra tre fodral och har många bitar att kanta, men vilket som funkar utmärkt). 
 
 
Nu ska vi sy i dragkedjan! Ooooh, spännande! Det här är det mest avancerade steget vi gör idag. :)
Lägg de två tygstyckena räta mot räta. Nåla ihop dem om du vill (jag nålar sällan, men det är nog en vanesak). Ställ in maskinen på raksöm och sy ca 1cm in från nederkanten. (Tips: Använd guidningsmarkeringarna på stygnplåten för att sy rakt och hålla avståndet!) Sy ca 5cm in från både höger och vänster sida som jag visar på bilden. Vik ut tygerna platt med rätan neråt och pressa isär sömmen och kanten längs hela biten. 
(PS: Se till att ni får dragkedjan på rätt sida, jag råkade sy den i överkant på ett av mina tre kuddfodral... )
 
Sy ca 5cm från båda sidorna, vik ut och pressa!
 
Nu ska vi få dit själva dragkedjan. Jag använder dragkedja på metervara, det tycker jag är smidigt. Då kan man få precis den längd man själv önskar. Nackdelen är att det kan vara krångligt att få löparen på plats och den öppnar sig lätt av sig själv om man har den i pyjamasar t.ex. Men till sådana här grejer, kuddfodral, necessärer, fickor och liknande, går det utmärkt. Jag klipper mina bitar ca 46cm långa till det här projektet, sedan trimmar jag av dem lite när de är fastsydda. Om du inte vill ha på metervara, så köper du en icke delbar dragkedja; 40cm lång borde vara lagom.
Dela dragkedjan lite, trä på löparen och dra upp den. Man får lirka lite!
 
Lägg tyget slätt med rätan neråt och lägg dragkedjan uppochner på rätt plats. Här kommer ett tips på något som jag älskar; limma fast dragkedjan med limpenna! Jag har köpt min limpenna på Stoff och Stil. Den är rooosa, limmet är vattenlösligt (försvinner i tvätten) och när den är slut fyller man enkelt på med refillstift. Det finns en liknande penna från Prym också (en svart), och det spelar ingen roll vilka refiller man köper sedan, de passar i båda pennorna.
Den är inte menad att ersätta sömmar, utan istället för att nåla, så nu ska vi sy fast dragkedjan. Byt pressarfoten till en dragkedjefot. 
 
Dragkedjefoten till min Husqvarna, med nålen i vänsterläge, så jag kommer nära kanten.
 
Ställ nålen i höger- eller vänsterläge (beroende på vilken sida av dragkedjan du vill sy på) och sy med raksöm på rätan, så nära tänderna på dragkedjan som du kan. Löparen kan göra det lite knöligt, men när du sytt en bit, stanna med nålen nere och dra förbi löparen så är den ur vägen. 
 
När du kommit till slutet så låt nålen stanna nere, lyft pressarfoten och vrid tyget 90 grader. Sy FÖRSIKTIGT över dragkedjan (jag brukar använda handhjulet för säkerhets skull, det är ju så kort bit). Backa tillbaka en gång och sy framåt igen, så sömmen blir tredubbel över själva dragkedjan. Sy sedan på dragkedjans andra sida och vrid och sy över dragkedjan likadant igen i andra änden. Då borde du vara tillbaka där du började, så fäst tråden och klipp av! :)
 
Stanna med nålen nere, lyft pressarfoten och dra förbi löparen. Fortsätt sedan att sy till slutet och vänd.
 
Nu är det bara det enkla kvar. Vik tygerna räta mot räta igen och sy runt om resterande tre sidor med vanlig raksöm (och den vanliga pressarfoten) ca 1cm in på tyget. Låt dragkedjan vara öppen, annars kan det bli knepigt få upp den från insidan för att vända fodralet rätt! Klipp sömsmånen i hörnen lite snett så blir det inte så mycket tyg där när man vänder (klipp INTE i raksömmen). Vänd genom dragkedjans öppning (jag brukar ta den trubbiga änden på en grillpinne för att peta ut hörnen ordentligt) och stryk så det blir slätt och fint! Voila - ett tjusigt kuddfodral!!! :D
 
Använd inte den spetsiga änden på grillpinnen, det är väldigt lätt hänt att man råkar peta hål i tyget!
 
Det finns ju enkla sätt att piffa ytterligare - man kan sy fast bollfrans eller volanger, blanda tyger på framstyckena, applikationer, knappar - möjligheterna är oändliga!
 
Så iväg med er nu och piffa till soffkuddarna, så ska jag klura ut vad vi ska hitta på nästa gång! Har ni några önskemål? Lämna gärna en kommentar!
  
  
 
 
 

fredag 1 januari 2016

Hur funkar det?

Hej på er!

Förra gången pratade jag lite övergripande om symaskiner, lite vad man kan tänka på om man köper en ny, lite om vad man kanske har för behov och sådant. 
Nu fortsätter jag med del 2 i min lilla serie med tutorials och idag tänkte jag prata lite om hur maskinen fungerar; vad är egentligen trådspänningen? Vad gör pressarfotstrycket? Varför ska man ha en viss nål och tråd?

Nu ska vi kolla lite närmare på vissa funktioner. Att förstå vad t.ex. trådspänningen har för betydelse kan göra att man slipper många grå hår! Och var inte rädda för att experimentera! Har du en inställning du tycker funkar bra, men vill testa lite - skriv upp vad du har för inställningar där det funkar så att du kan ställa tillbaka det om det blir helvajsing, och sedan är det bara att ratta på!

När jag sydde på min gamla Husqvarna kan jag inte minnas att jag någonsin bytte nål utom när den gamla gick av! Och då köpte jag ett paket nålar på Ica som det stod "universal" på och så tänkte jag inte mer på det. Dessutom använde jag vad för gammal trådrulle som helst som jag hade liggande någonstans... Inte så konstigt att det inte gick så bra att sy alla gånger. :D

Det finns en uppsjö av olika nålar med olika spetsar i olika tjocklekar för olika tyger. Och de ska bytas ofta! Inte vart fjärde år när nålen går av för att jag körde på en knappnål (kör inte över knappnålarna, i värsta fall kan faktiskt maskinen gå sönder!). Så min första lärdom för idag; Använd rätt nål för ändamålet! Och kör inte över knappnålar!

Syr du i vanligt bomullstyg så går det utmärkt att använda universalnålarna. De har spetsiga spetsar (?!?) som lätt sticker ner mellan de vävda trådarna. En jerseynål är för trikåtyger, den har lite rundad spets, som mera glider ner mellan trådarna utan att ha av dem. Den kan också heta "ball point needle". Dessa två är de vanligaste nålarna man använder.
Det finns många olika tillverkare av nålar till symaskiner. Jag gillar Schmetz. De har dessutom ett färgkodningssystem för nålarna vilket gör att man kan tyda ut vad det är för nål man har framför sig även om förpackningen är borta! Hur bra är inte det???
När det gäller tråd ska man tänka på att tråd faktiskt är en färskvara! Japp, så är det. Trådar blir sköra med tiden... Så att göra som jag gjorde, grabbade tag i första bästa rulle jag hittade i sylådan, som med stor sannolikhet har legat där sedan.... skitlänge, är kanske inte det bästa. Man kan testa tråden lite genom att rycka i den. Det ska vara lite spänst i tråden, den ska svikta lite.
Jag brukade alltid köpa bomullstråd. Det tyckte jag kändes bra. Numera kör jag uteslutande med polyestertråd. Min erfarenhet är att bomullstråd är stummare, dvs den går lättare av, och den luddar mera. Jag syr dessutom mycket i stretchiga tyger, då vill jag ha en tråd som kan sträckas lite med tyget.

Kvaliteten på trådarna märks genom att vissa trådar är ojämt spunna, en del trådar luddar väldigt mycket och skräpar ner i maskinen. Det är lite olika på maskin till maskin dessutom, en del är känsligare och gillar inte alls vissa sorters tråd medan vissa maskiner tuggar på med allt.
Jag har tur, min maskin är inte så kräsen, så den fungerar bra med det mesta, dock märker jag att om jag använder t.ex. DorTak-tråd måste jag rensa lite med jämna mellanrum, annars blir det som knutar på tråden och då går den av till slut. Många rekommenderar Gütermans tråd. Jag gillar den, men den är dyyyr, så jag kör med tråd från Stoff och Stil, den fungerar alldeles utmärkt i min Opal.
Lärdom nummer två för idag: Mata maskinen med bra och färsk tråd! 
 


Nu pratar vi lite om trådspänningen! Det är lite olika på olika maskiner, men på de flesta justerar man trådspänningen på övertråden. Då sitter det en bricka någonstans på vägen där man trär igenom tråden där tråden ska in emellan. Det är viktigt att tråden går in ordentligt emellan brickorna, för annars fungerar inte trådspänningen som den ska. Jag kommer att prata om justeringar som görs på övertråden, underspolens trådspänning rör jag inte!

För att justera trådspänning finns det ofta en liten ratt någonstans. På lite mera fancy maskiner som är digitaliserade kanske man ställer in spänningen med knappar direkt på displayen. Här gäller det att sy och titta på sömmen för att justera. Målet är att övertråd och undertråd ska mötas mitt i tyget.

Om man ser övertråden liksom tittar fram mellan stygnen på undersidan, då är tråden inte tillräckligt hårt spänd, dvs den har dragits ner av undertråden. Då bör man öka trådspänningen lite i taget, tills övertråden inte syns på undersidan.
Om det är tvärtom, att undertråden dras upp på ovansidan av tyget, ska ska man sänka trådspänningen, så att tråden släpper efter lite.

Exempel på olika trådspänningsproblem!

Överst: Alldeles för lös trådspänning (det är undersidan vi ser) där den blå övertråden inte dras åt alls!
Mitten: Fortfarande är spänningen för lös, men det blir bättre. Den gröna undertråden ligger som ett band mot tyget och den blå övertråden orkar liksom inte riktigt att dra in undertråden i tyget.
Nederst: Här är ovansidan på tyget med omvänt problem med för hög trådspänning.Här börjar den gröna undertråden istället att titta fram på ovansidan för att över tråden drar så starkt att den drar upp undertråden.

Sedan finns det en hel massa finjusteringar man kan göra för olika tyger och olika sömmar, men det tänker jag inte gå in på just här. Det jag vill trycka lite extra på är att TESTA!!! Maskinen går inte sönder om du ställer om den lite, jag lovar. :D


Pressarfotstrycket då, vad är det bra för? Nu är det ju inte alla maskiner man KAN justera pressarfotstrycket på, men har man möjligheten så är det väl bra att förstå vad som händer när man är där och skruvar?
Vad är det då pressarfotstrycket gör? Jo, precis som det låter så justeras trycket på pressarfoten, alltså kraften med vilken pressarfoten pressar mot tyget. Och vad har det för betydelse kan man undra? Jo olika typer av tyg "kräver" olika tryck.

Ska du sy ihop två vävda, stumma (ej stretchiga) bomullstyger, typ lakansväv? Då kan du ha ett normalt standardtryck, någonstans i mitten (kanske lite över) på skalan. Har du för löst tryck kan tygerna börja kana iväg, för matartänderna får inget ordentligt grepp när inte tyget trycks mot dem tillräckligt hårt. Har du å andra sidan för hårt tryck kan det hända att tyget inte glider igenom som det ska och de olika lagren matas olika fort.


Om du syr i stretchiga tyger, i tex bomullstrikå eller viscosjersey, bör man ha ett relativt lågt pressarfotstryck. Jag har i regel på minsta möjliga när jag syr i trikå. Det är lite olika på olika maskiner förstås, men det funkar för mig. Om trycket blir för högt kommer pressarfoten att tänja ut tyget (det trycks liksom ut framför pressarfoten) eftersom det är stretchigt, framför allt det övre lagret. Det innebär att de två tyglagren matas olika fort och sömmar, mönsterpassningar och passformar blir ojämna eftersom det ena tyget har dragits ut under sömnaden.


När det handlar om stretchiga tyger hör man ibland talas om övermatare. En övermatare är en manick som är precis vad det låter som, en apparat som hjälper till att mata fram det övre tyglagret, så att båda lagren matas jämnt. Det kan vara väldigt behjälpligt när man syr i trikå, men används framför allt vid quiltning när man har tjocka lager med både tyger och vadd. Övermatare ingår i vissa maskiner, tex till Pfaff och den finns som tillbehör att köpa till Husqvarna och säkert fler märken också.


Syr man i väldigt tunna och slinkiga tyger som gärna kanar både hit och dit och far iväg överallt, så höj pressarfotstrycket så att maskinen får ordentligt tag i tyget!


Att veta lite mer om hur trådspänning och pressarfotstrycket funkar och vad det har för effekt på resultatet har hjälpt mig enormt mycket. Numera rattar jag om hela tiden beroende på vad jag syr, men i början hade jag fullt sjå med att hålla reda på vilken som gjorde vad av rattarna, så jag märkte dem helt enkelt med en Dymo-etikett! Hett tips! ;)
Etiketter för att hålla koll på rattarna!

Trådspänning och pressarfotstryck var sådana där saker som jag inte hade en aning om hur de funkade eller ens vart man ställde in dem på gamla maskinen. Och hade jag inte fått hjälp med dem i början hade jag nog fortsatt att ignorera dem och bara tutat och kört som vanligt.
Kolla instruktionsboken till din maskin (om du inte har någon finns den säkert att googla rätt på online), lär dig vilka rattar och knappar som gör vad. :)

Nästa gång ska vi sy något! Kom gärna med förslag på enkla nybörjarprojekt som vi kan börja med. :D