onsdag 11 maj 2016

Tygguide del 1

Jag ser ofta på olika forum att man blandar ihop olika tyger och dess egenskaper. Det är inte så konstigt när det finns så många olika att välja på. :)

Jag tänkte reda ut de vanligaste tygerna och vad de har för egenskaper.

Först så ska vi skilja på tygmaterial och tygsort. Materialet är vad det är gjort av (exempelvis bomull, polyester, lycra, ull, viskos), sorten beskriver hur tyget är gjort (vävt, stickat) och till viss del vad de har för egenskaper (stumt, stretchigt, kraftigt, tunnt).
Idag tänkte jag främst beskriva de olika tygsorterna, alltså vad de olika typerna av tyg har för egenskaper och vilken typ av tyg man kan använda till vad.

Vävt tyg


Ja, det hörs på beskrivningen vad det är - ett vävt tyg. Beskrivs ofta som bomullstyg av nybörjare som menar stumt och ostretchigt (som motsats till trikå eller jersey). Och visst kan det bestå av bomull, det är ganska vanligt. Men lika gärna av andra material också.

Tittar man nära på ett vävt tyg så ser man trådarna som går från sida till sida och uppifrån och ner. Det är det som gör att tyget är stumt, trådarna är bara så långa som tygets bredd och längd och kan inte sträckas ut mer. 


Et vävt tyg där man tydligt ser trådarna som går från sida till sida och uppifrån och ner.

Sedan kan det vara vävt på olika sätt och med olika material för att få fram olika egenskaper, tänk skillnaden på jeans och sängkläder. 


Olika typer av vävt tyg är tex denim (jeanstyg), lakansväv (bomull oftast), canvas...


Poplin är ett tättvävt tyg som kan upplevas som lite hårt och väldigt slätt. Det är oftast tunnt och svalt och passar bra till skjortor, klänningar och jackor.


Twill förekommer också ibland, det är egentligen en synonym till kypert och används ofta för att beskriva kraftigare tyger vävda på det viset. Ett exempel på kypertvävt tyg är denim, där man tydligt kan se de diagonala ränderna som blir när man väver med den tekniken. En annan variant på det är fiskbensmönstrat tyg, där man byter riktning på vävningen så man får ett sicksackmönster.


Ett kypertvävt denimtyg där man tydligt ser de typiska diagonala ränderna.


Canvas är ett grövre tyg som från början vävdes av hampa (lat. Cannabis) och som användes som segelduk, tält, markiser...
Numera är det oftast bomull man använder sig av och det är lämpligt att använda till saker där man behöver lite extra slittålighet, tex väskor och skor.


Flanell är ett vävt tyg med ruggad, lite luddig yta. Oftast vävt i bomull eller ull. Passar utmärkt till varma pyjamasar, skjortor, bebisfiltar...

Lakansväv/bomullsväv används till allt från sängkläder till kläder och quiltar. Det finns i olika tjocklekar som lämpar sig för olika saker och man mäter tjockleken i g/m2. Så om man vill jämföra olika tyger när man handlar på nätet så kan man titta på vikten för att få en uppfattning om hur tjockt tyget är.




Stickat tyg

I motsats till vävt tyg så är stickade tyger mer eller mindre stretchiga. Precis som när man själv stickar med garn och stickor, så har stickade tyger räta och aviga maskor (i miniatyr!). Men igen -  olika tekniker och material ger olika egenskaper.
Stickade tyger kallas oftast för trikå eller engelskans jersey. Och precis som med vävda tyger finns det olika sorters trikåer.


Singeljersey (eller bara jersey) är ett slätstickat tyg med räta maskor på framsidan och aviga på baksidan. Finns det lycra/elastan/spandex (en syntetisk superstretchig fiber, samma sak alla 3, jag kommer bara att skriva elastan framöver), inblandat så är det mera stretchigt än om det inte är det.
Den mesta trikån man köper för att sy själv idag är just singeljersey i bomull och elastan (eller lycra eller spandex). Passar utmärkt till tröjor, tights, mössor, bebiskläder av alla de slag...
Det finns även singeljersey utan elastan, som är i ren bomull. Den likar mera det tyg man har i vanliga T-shirtar man köper i affären och är inte alls lika stretchigt.
Även här mäter man tjockleken på tyget i g/m2 och vanligtvis ligger singeljersey med elastan på ca 200-220g/m2.


Här ser man tydligt hur singeljerseyns fram- och baksida ser ut, med räta och aviga maskor. Trådraken går längs med "ränderna" på rätan av tyget.


Interlock är ett dubbelstickat tyg som stickas med två trådar. Det är som om man stickar ihop två singeljerseytyger med avigan mot varandra. Man får två rätor och ett lite kraftigare tyg som inte krullar sig lika mycket i kanterna.
Jag har bara stött på interlocktyg i 100% bomull, därmed inte sagt att det inte finns andra varianter...
Det är inte lika töjbart som singeljersey, och det återfår inte formen på samma sätt, det är något som är bra att tänka på när man syr i det. Tights och tajtare tröjor är tex inte så lämpligt då det lätt blir "knän" och "armbågar" på dem. Men det är ofta mjukt och skönt och funkar bra till medeltjocka plagg och bebiskläder.
Det används ofta till kantband som alternativ till muddväv.


Fram- och baksida på interlockjersey som endast skiljer sig åt i och med trycket på ena sidan.


Muddväv och ribb - ja, det hörs ju att det är ribbstickat, dvs omväxlande räta och aviga maskor, så att det blir som ribbor i tyget. Kan vara förvillande likt interlock då det kan se ut som om det är två slätstickade sidor, men drar man i ribben så syns de aviga maskorna emellan. Man pratar ibland om 1x1 eller 2x2 och det syftar på hur många räta och aviga det är på varje "ribba".
Detta är ett tyg som är väldigt elastiskt i sig själv och används ofta till linnen och underkläder. I muddväv är det oftast elastan inblandat för att det ska dra ihop sig och hålla formen bättre.


Muddväv 2x2 (2 räta, 2 aviga)

Här kan man se elastantrådarna mellan ribborna när man sträcker ut muddväven.



Sweatshirt/college/jogging är alla namn på lite tjockare trikå, tänkt till mjukisbyxor och tjocktröjor. Finns med mer eller mindre stretch i sig och olika tjocklekar. Det finns också olika typer av baksidor på joggingtrikå, man brukar skilja på flossad eller öglad baksida. En flossad baksida, då får man den där mjuka luddiga ytan som borstats fram. En öglad ser ut som en grov version av singeljerseyn.


Mjuk och mysig flossad collegetrikå


En öglad baksida på ett joggingtyg.

Det var de som jag tror är de vanligaste tygerna man använder idag. Det finns ju naturligtvis fler tygsorter, alltifrån tyll och chiffong till velour, men det kanske vi tar en annan gång. Men detta kanske kan räcka som en första vägledning vad man ska titta efter för tyger när man börjar sy och hur man kan identifiera dem om man får något i sin hand som man inte vet vad det är..! :)



tisdag 3 maj 2016

Att tvätta rätt!



När stora grabben var liten och kravlade runt på golvet därhemma och slickade på spegeln och allt vad han höll på med som små barn gör (!) så började jag fundera på vad han egentligen får i sig när han håller på sådär... Ajax golvrengöring och fönsterputs är väl kanske inte det mest hälsosamma...


Okej, de små mängderna gör nog varken till eller från för en enda enskild liten individ, men som mamma vill jag ju ändå inte att mina barn ska få i sig mer kemikalier än nödvändigt, för att inte tala om vad alla mängder med rengöringsmedel gör mot naturen!
Så jag började googla (som man ju gör numera... :) ) på hemgjorda rengöringsmedel. Det är tydligen få saker man inte kan städa om man bara har ättika eller vinäger, citron och bikarbonat hemma!


Att göra eget tvättmedel däremot, verkade lite krångligt. Och eftersom den här bloggen handlar just om kläder, så tänkte jag dela med mig av lite tvättips. För att tvätta rätt är inte alltid så lätt... :)




Jag har insett att våra kläder misshandlas på regelbunden basis här hemma. De tvättas ganska ofta och sköljs med (en gnutta) sköljmedel och får snurra runt i torktumlaren varje gång de tvättas (vi har helt enkelt inte plats att hänga upp mer än det nödvändigaste på tork). Så det är ju inte så konstigt att de ser lite slitna ut efter ett tag.

Men det finns ju en del sätt att hindra att de slits alltför fort!


Tvätta inte för ofta!

De flesta plagg kan man använda flera dagar utan att det gör något. Förutsatt att de inte är synbart smutsiga förstås, med fläckar och sånt...
Underkläder och strumpor kanske inte känns så fräscht att använda flera dagar, men en t-shirt (om du inte har svettats massor) kan gott användas ett par dagar i alla fall innan den behöver tvättas.
Många plagg räcker det att vädra ur i stället för att tvätta. Man kan även hänga upp kläderna i badrummet där ångan från dusch och bad kan hjälpa till att släta ut veck och skrynklor!


Var försiktig med sköljmedel!

Ja, det luktar gott, och ja, kläderna blir mjuka, MEN det är på bekostnad av både miljön och dina kläder. Sköljmedel består av massor med kemikalier (tex tensider som är svåra att bryta ner och följer med sköljvattnet ut i avloppet och plagg som stretchar (trikå som det är tex elastan eller lycra i) eller sportkläder kan faktiskt bli förstörda av sköljmedel. Dels för att sköljmedlet reagerar med stretchtrådarna som är invävda i tyget och dels för att det täpper till porerna i funktionsmaterial så att det slutar andas.

Använder man sköljmedel när man tvättar handdukar försämrar det uppsugningsförmågan. Det kan också göra att handdukarna börjar lukta unket ganska snabbt.

Det finns dock plagg där sköljmedel kan vara bra, det gäller framförallt plagg i syntetiska material som blir statiska, som tex stickade tröjor i akrylgarn.

Vill man ha något som gör tvätten mjukare kan man ha lite ättiksprit i sköljmedelsfacket i stället och vill man ha lite doft kan man droppa i några droppar eterisk olja, som t.ex. lavendelolja som dessutom har antibakteriella egenskaper.



Flytande tvättmedel vs pulver

Det sägs att flytande tvättmedel är skonsammare mot kläderna än pulver. Det flytande medlet innehåller inget blekmedel som bleker textilierna. Det sköljs också lättare ur kläderna och lämnar inte lika lätt avlagringar i maskinen. Dock, just för att det inte innehåller blekmedel, kan vita kläder få en lite grådassig ton efter ett tag. Så kör en tvätt med pulvermedel som innehåller blekmedel lite då och då, just för att behålla det vita vitt.
Och har du mycket fläckar på kläderna, då ger pulvertvättmedlet ett bättre resultat.

Dosera rätt

Det gäller också att dosera tvättmedlet rätt. Det blir inte nödvändigtvis renare ju mer tvättmedel du har i, utan risken är i stället att det inte sköljs ur ordentligt och ligger kvar som avlagringar på kläderna. Och ligger det kvar på kläderna tas det sedan upp av huden när du tar på dig de nytvättade plaggen.
Det kan också samlas som avlagringar i tvättmaskinen och då kan det börja lukta illa! Om det börjar lukta om din tvättmaskin så kan man testa att köra en tom omgång på 90 grader med mellan 2 och 3dl ättika i tvättmedelsfacket. Det tar död på bakterier och borde utrota dålig lukt.

De flesta moderna tvättmaskiner och tvättmedel tvättar rent redan vid 30 grader. Det spar både på miljön och på kläderna. De flesta kläder har dock en rekommenderad temperatur på 40 grader. Sängkläder och handdukar vill man tvätta varmare, vid 60 grader, för att få bort bakterier och smuts ordentligt.


Nu börjar det ju bli härligt varmt ute, så snart kan vi hänga upp tvätten ute! 
Behöver jag ens nämna fördelarna med det? Den fräscha doften, skonsamt mot kläderna och energisnålt...